I den tidiga juldagsmorgonen rullar vi med packade väskor mot Landvetter för vidare transport till Amsterdam, sen till Atlanta för att slutligen 21.55 lokal tid landa i San José – drygt 18 timmar senare. Tog en taxi upp till boendet, där Niklas och Mia hälsade oss välkomna!
Härligt och förväntansfullt – men nu ska det bli gott att gå och lägga sig!
… och med tanke på influensor och att vi åker till Costa Rica på juldagen blev det ett avskalat
firande med gran, julbord, klappar och framför allt sönerna på Blåbärsstigen 6 –
vilket inte är det sämsta.
🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄🎅🎄
10 november och många är på väg att lägga sina kikare på hyllan inför vinterdvalan.
Men – när en mindre gulbena hittas i Skåne, saknas på min fotolista och det passande nog
är en måndag (= ledig dag) behövdes inte någon längre eftertanke. Eftersom jag dessutom
var vid Grimsholmen och tittade på den brunsångare som hittats igår var ju en del av sträckan
redan avklarad. Och fotolistan klättrade upp på 435 arter fotograferade i Sverige!!!
Mörkret har lagt sig och vi skriver november i almanackan när det återigen är dags att ta på kulturglasögonen.
Hämtade upp Lars och Britt och styrde kosan mot Göteborg.
En näst intill obegriplig utställning på Röda Sten fick inleda …
… innan vi tog oss in till stan och efter en god indisk lunch på Bombay Street hamnade på
Göteborgs konstmuseum, där man visade en spännande utställning … med den föga
upplyftande titeln ”Apokalyps”.
Mörk – javisst, men många tankeväckande verk.
Hösten, som många dagar har inletts vid Lerjan, tar stora kliv, ostvindarna biter i kinderna och trots dunjackan blir det snart kallt när man står stilla. Det har varit gott om mesar av allehanda sorter – först svartmesar och stjärtmesar, mot slutet mer blåmesar och talgoxar. Så en morgontidig blåmes får väl bli sinnebilden för en snart överspelad höst.
Tillfälligheter. Den en dag försenade söndagsmiddagen står på spisen och Petter kommer
genomblöt in genom dörren och undrar om barndomens Pokemon-kort finns kvar.
– Javisst, säger jag vid spisen och skickar upp honom på andra våning … men där står de inte att finna. Hmmm …
Zita kan efter middagen inte släppa tanken och rotar runt på övervåningen och snart hörs
ropen från kattvinden intill Max rum … och de låter inte helt harmoniska.
Från taket invid luftarröret droppar vattnet taktfast mot golvets spånplattor. När hinkarna väl kommit på plats hittar vi dock Pokemon-korten …
i en plastbunke som lyckligtvis (?) stått rakt under det värsta vattendroppet och minimerat skadorna men demolerat samtliga kort.
De gjorde i alla fall lite nytta 😅
Almanackan under de första veckorna i oktober var så gott som tom, bilen var fulltankad och schemat kunde inte varit bättre med mycket sammanhängande ledighet.
Det var som upplagt för succé 🦆❌
Men dagarna blev till veckor och inget riktigt tungt dök upp. Suget blev ändå för stort, så på söndagen vecka 42 åkte Hage och jag över på en tvådagarsvisit … och som alltid blir det ju rätt trivsamt när man väl kommer dit! Och några arter blir det ju alltid 😊
Zita och jag förgyllde en torsdagskväll i början av oktober med ett besök på Nefertiti, där Clas Yngström med band stod för underhållningen. Kanske lite trött, men mannen kan sin Hendrix och hanterar sin Stratocaster med en självklarhet bara många och långa år i branschen kan ge.
I början av september var Petter tvungen att lämna Fridas lägenhet, där han bott de senaste året. Ny adress blir Gödestadsvägen 11 och det visar sig vara en ljus och fin etta, med härlig
utsikt mot hamnen.
Lite logistik och några timmars bärande senare var allt redan ombonat och trivsamt …
… en av presenterna från våra härliga söner – en heldag i Göteborg. Hämtade upp Petter i Varberg och i samband med varsin öl i härligt sommarväder vid Lilla Bommen anslöt Max.
Snart äntrade vi alla fyra M/S S:t Erik, som skulle ta oss via hamninloppet och Nya Älvsborgs fästning ner mot öarna i södra skärgården … och fem minuter senare öppnade sig himlen … Försökte härda ut, men till slut retirerade även vi in under skyddande tak. Jaja … vädret var kanske inte riktigt med oss, men vi tog vara på de luckor i molntäcket, som emellanåt dök upp, och enades om att det varit en intressant och trivsam båtresa … där de ju dessutom serverade öl till alla behövande 😍.
Men dagen var inte över med det. Efter en kort mellanlandning hemma hos Max vid Älvsborgsplan var det dags för många läckra smårätter på Tapasbaren runt hörnet. En riktigt, riktigt mysig dag med familjen ❤❤❤
