Kategoriarkiv: Okategoriserade

Taket läcker … 😨

Tillfälligheter. Den en dag försenade söndagsmiddagen står på spisen och Petter kommer
genomblöt in genom dörren och undrar om barndomens Pokemon-kort finns kvar.
– Javisst, säger jag vid spisen och skickar upp honom på andra våning … men där står de inte att finna. Hmmm …
Zita kan efter middagen inte släppa tanken och rotar runt på övervåningen och snart hörs
ropen från kattvinden intill Max rum … och de låter inte helt harmoniska.


Från taket invid luftarröret droppar vattnet taktfast mot golvets spånplattor. När hinkarna väl kommit på plats hittar vi dock Pokemon-korten …
i en plastbunke som lyckligtvis (?) stått rakt under det värsta vattendroppet och minimerat skadorna men demolerat samtliga kort.
De gjorde i alla fall lite nytta 😅

Från Bidoup Núi Bà till Đà Lạt

Vädret är fortfarande dimmigt och småregnigt så vi startar dagen i ett gömsle (var annars) –
i alla fall tak över huvudet. Snart börjar nya bekantskaper uppenbara sig vid det utlagda godiset och några timmar senare har det trillat in en handfull nya lifers och åtskilliga fler fotokryss.
Kul med fnittertrastarna och tesian, men den Indochinese Green Magpie som höll till i området vågade sig tyvärr aldrig ner i fotostudion. Svårt att variera bilderna och utsnittet, men snygga blir de.

Black-crowned Fulvetta
Black-hooded Laughingthrush
Eye-browed Wren-babbler
Grey-bellied Tesia
White-browed Scimitar-babbler
Mountain Fulvetta
Collared Laughingthrush

Vädret vill inte ge med sig, men innan vi satte av mot nästa etappmål – Di Linh – hade Duy letat fram ytterligare tre endemer, Necklaced Barbet, Black-headed Sibia och Yellow-billed Nuthatch.

Necklaced Barbet
Black-headed Sibia
Yellow-billed Nuthatch


Väl tillbaka i Da Lat tog vi oss ner till stan, där vi först åt middag på en restaurang, som tycks vanlig – de har
specialiserat sig på en rätt och serverar endast den.
Enkelt, billigt och lätt!


Efter resultatlöst nattskärreletande hamnade vi på den lokala nattmarknaden och drack, som alla andra nyförälskade ungdomar, hot soya på dockhemsstolar vid ett dockhemsbord –
vietnameserna är flera storlekar mindre än oss 😘

En av årets höjdpunkter – TOMT-SM i Smedsgård

I gryningen var vi som vanligt på plats på uthustaket hemma hos Anders Kornestedt med målet att hämta hem ännu en seger i Tomt-SM. Härligt väder, även om en kylig nordvind lade lite lock på sträckrörelserna, och samma gamla goa gäng! Artlistan tickade på, om än i ett lite mer återhållet tempo än vanligt och när vi, efter såväl brun glada, ägretthägrar som rödstrupig piplärka, passerade lunchens inkokta lax med romsås och eftermiddagens alltmer påtagliga nyartsfattigdom slöt sig snart septembermörkret kring oss. Dagens facit slutade på 111 arter och med det vann vi med bara tre arter före Peder Winding et al i Sik.

Nattaktiviteter

Lämna ett svar

JA, inte kan man ju sova bort en semester 😘
Under dagarna i Tambopata var vi ute på nattvandringar varje kväll efter middagen i jakt på vad helst som ville visa upp sig. Förhoppningar fanns naturligtvis på större djur eller någon spännande orm, men trots idoga försök, långa promenader och fem par ögon som följde
ficklampornas ljuskäglor var det glest mellan fynden. Spännande var det i alla fall …

Los Amigos Biological Station, Tambopata

Lämna ett svar
In the Jesus’ light

Vilket ställe! Bekväma stugor, god mat och så naturen … som bokstavligen väller över oss. Och allt är nytt!
Området är genomkorsat av många och långa trails och här och var stöter man på forskare som letar svampar, studerar kejsartamariner eller short-eared dogs eller helt enkelt väntar på att vrålaporna ska bajsa, så att de får nytt forsknings-
material att analysera.

Reservatet etablerades för snart tjugofem år sedan och djuren har börjat lära sig att människor inte är något omedelbart dödshot – vilket är fallet i stora delar av peruansk natur, eftersom man äter så gott som allt som rör sig. Detta ökar naturligtvis
möjligheten att få hyfsade bilder – inte minst på några av de apor som finns här (Bolivian Red Howler, Black-capped Squirrel Monkey och Emperor Tamarin på bilderna).

… men även en eller annan fågel lyckades emellanåt att tränga sig in på minneskorten …

Speckled Chachalaca

Great Jacamar

Amazonian Pygmy-Owl

Blue-throated Piping-Guan

En liten kort video för att förmedla i alla fall en aning av den superhäftiga känslan av att stå mitt i grönskan och bland annat ta in lätena hos ett gäng Screaming Piha, en fågel som är lika intetsägande att titta på som intensiv att lyssna till – kanske det ljud som blivit signaturen för låglandsdjungeln.

Längs en av många, vanligtvis väl underhållna stigar dyker ett vattenhinder upp. Hellre än att gå tillbaka samma väg blev det lite
balansövningar … med lyckat resultat

Army ants

Leafcutter ants

Reserva Ecologica Guadalupe

Lämna ett svar

… var en trivsam bekantskap, från tidig frukost i den minst sagt naturnära matsalen – där allsköns djungeldjur stod för bakgrundsmusiken …

… till magiska omgivningar med forsar och primär regnskog inpå knuten, allt lätt åtkomligt då reservatet genomkorsas av ett nätverk av stigar och mindre vägar.

… många steg och många möten med nya bekantskaper blev det, allt ifrån drygt hundra olika fågelarter (varav två tredjedelar var nya lifers) till de lika vanliga som fruktade Bullet ants. Dessa solitära myror patrullerar regnskogen i jakt på mat och ett stick av dem lär vara något av det plågsammaste man kan råka ut för, visserligen ofarligt men en näst intill outhärdlig smärta som sitter i upp till ett dygn …

Lite trevligare bekantskaper fastnade också på sensorn … som Great Potoo – en helt osannolik uppenbarelse på sin gren …


… men också mitt livs första arapapegojor, förlagan till Disneys julaftonshackspett, fräcka fjärilar och en uppsjö av skulkande bambuspecialister …

När tropiknatten sänkte sig följde vi med Jesus på en liten promenad för att se vad som fanns att se. Och strax utanför lodgen blänkte ett par ögon i ficklampsskenet – vilka visade sig tillhöra en halvannan meter lång kajman.

Idealen skiljer mellan olika världar, så medan vi höll Jesus prylar gick han i närkamp med djuret … kanske mest för att imponera och skrämma … oss!