Dags att inkassera Zitas 60-årspresent. Idag står Lars och Britt för arrangemangen och hämtar upp oss i Skodan en bit in på förmiddagen. Först blir det konstrunda och det med besked. Lars och Britt köper en monumental målning av Maria Wigge och efter ytterligare några ateljéer hamnar vi hos Johanna Friberg i Veddige, där såväl Lars och Britt som vi hittar keramik. En större urna i svart och vitt – med mönster från en nätstrumpa 😊 – blir vår för 4000 kronor (vilken jag två dagar senare såväl slår sönder som limmar ihop 😥). Efter mitt-på-dagen-siestan blev det drink på Hästhagavägen och därefter bjöds vi på en läcker middag på Havanna. En rakt igenom trivsam och uppskattad dag ❤
Efter en i fågelvärlden rätt stillsam majmånad surrar det så i telefonen. Vad som verkar vara en balkansångare, dvs. den östliga varianten av bergsångare, sitter och sjunger i ett buskage vid Möckelmossen. Zita och jag är nere och promenerar vid Koggerudden och jag tänker att den snart är försvunnen, men min adrenalinnivå stiger konstant i takt med att larmen fortsätter att droppa in. Så – tillbaka i Varberg är statusen fortfarande god och snart rullar Passaten österut. Nervöst när fågeln plötsligt lämnar sin buske och försvinner in i en större dunge, där den under den följande timmen enligt larmen inte kan återfinnas. Men jag rullar vidare och på Ölandsbron kommer det förlösande larmet – fågeln är tillbaka i sitt favoritbuskage. En hiskelig massa bilar vid parkeringen, men Hage – som kommit fem minuter före mig – håller en plats och snart står jag i klungan och tittar/lyssnar på fågeln. Enligt nya världslistan är det art nummer 462 i Sverige – GRATTS Lasse!
Mest eftersom nätet bombades av snygga närbilder på mindre sumphöna tagna vid Karpalundsdammarna var jag där i gryningen den 24 maj. Och visst var den väldigt samarbetsvillig i sitt lilla dike och blev därmed fågelart nummer 434 som jag fotograferat i Sverige.
… och när man ändå redan är i Skåne är det ju lika bra att komplettera årslistan så det blev såväl fältpiplärka vid Drakamöllan, kornsparv vid Peppinge och Skånekryss på stripgås i Näsbyholm.
Torsdag 8 maj var en ledig dag för både Zita och mig, eftersom det var på dagen 60 år sedan hon såg dagens ljus i Årjäng. Och det är naturligtvis en god anledning att fira. Inledde dagen i härligt försommarväder med en morgonpromenad som avslutades med en långfrukost på Hotell Havanna.
Fräckt att vara turist i sin egen hemstad. Folk som skyndar kors och tvärs på väg till jobbet och vi bara glider runt med all tid i världen.
Därefter tog vi oss hem och svidade om för vidare transport till stadslivet i Göteborg. Tyvärr fanns inte möjligheten att realisera födelsedagspresenten – en helikoptertur över Göteborg – idag, men det kommer. Istället blev det en omfattande shoppingrunda i allsköns affärer, vilket slutade i en ordentligt kompletterad garderob. Men det fanns också tid att ta en öl eller ett glas vid i majsolen.
Framåt tidig kväll slank vi in på drinkpalatset Adamo där Max och Petter anslöt. Kvällen avslutades så med en femrätters middag på restaurang Diket innan vi släppte av Max vid Mariaplan och mätta och glada åkte hem till Varberg.
Utan vidare förkunskaper och med kort varsel köpte vi biljetter till kubanska Roberto Fonseca Quartet på Varbergs Teater i början av maj och … jösses, vilket sväng. Hur de hittade till Varberg vet man inte, men de senaste konserterna före Varberg var New York, Paris, Granada, Limoux och Tbilisi. Jaja – bra var det i alla fall.
Ja, kanske inte som man tänker sig det, men den första maj gick Ann-Jeanette Fagerblom i pension och bjöd alla närvarande på kladdkaka och grädde – vid fyren på Morups tånge så klart. Och som om det inte räckte fick de som var på plats i tid dessutom se en adult, sydsträckande vitnäbbad islom och häckande hornuggla.
Efter att ha utnyttjat förra årets påsklov till att avverka och strimla sydsidans ligusterhäck var det under årets påsklov dags för en ny tomtavgränsare. Skissade lite på en egen staketkonstruktion, köpte virke, stolpskor och träskruv, lånade kapsåg av Niklas och cirkelsåg av Morgan … och satte igång. Eftersom det ligger stor gatsten nedgrävd längs hela tomtgränsen hamnade stolparna aningen utanför, men så snart det var klart gick det rätt fort. Det blev en del sågande och en del skruvande, men det är kul när man känner att arbetet ger så konkreta resultat (något man sällan ser som lärare) och fem dagar efter att materialet kommit på plats var staketet klart – och det är fortfarande några dagar kvar på lovet 😀
… med tiden blev det en rätt lyckad inramning av den södra delen av trädgården och så glad är trädgårdsmästaren över all grönska och att semestern är här drygt två månader senare … men det sköter sig inte själv …
7 april började – som så ofta i april – vid fyren på Morups tånge. Sträcket var kanske inte så mycket att hurra för, men vädret var fint och bland de knappt 350 sydsträckande ejdrarna smög sig en helvit guding in – något jag aldrig sett förr. Så kom larmet från Nidingen att de fångat en honfärgad blåstjärt och strax efter ringde Kalle ❌ och snart satt jag i bilen till Getterön där Micke väntade för vidare transport till Gottskär.
Vi mötte Kalle X, Robert T och Dävbuken, hoppade ombord på stationens egen båt Tuff och tillsammans med Kjell Wallin och skepparen Tommy Järås stävade vi västerut. Lagom till vi lade till i hamnen på Nidingen meddelade Dennis Kraft att de återfångat fågeln och vi kunde bekvämt promenera upp till ringmärkningen och beskåda juvelen. Tajgablåstjärt blir därmed fågelart nummer 370 i Halland ❌
Efter att hantverkare gjort ett kanonjobb med att måla hela lägenheten gick flyttlassen några veckor senare. Först tömde vi lägenheten i Kallebäck, vilket gick rätt fort och lätt och sedan slet Max, Petter, Ville och Vigge med det i trapporna, medan Zita och jag stod för organisationen i lägenheten. Smidigt och rätt snabbt avklarat och Max bor från och med nu på Älvsborgsplan 6. GRATTIS 🍾🎉❤
14 februari: Vi fick med oss sönerna på fyra dagars spa-semester i Ungern – ett land ingen av oss besökt tidigare. Och vad passar bättre en sen torsdagseftermiddag än en inledande öl på Landvetter …
15 februari: Hotel Moments Budapest är ett flott hotell, men framför allt beläget mitt i smeten, med gångavstånd till många av de sevärdheter staden har att erbjuda. Fantastisk frukost är en bra start på dagen –
Och många steg blir det … Flanerade via Sankt Stefansbasilikan ner mot kedjebron, den mest kända av de många broar som förbinder delarna Buda och Pest. Här pågick en filminspelning med en helikopter och folk på bropylonerna, så området var avspärrat – vilket kanske kan förklara varför Kristofer Hivju var med på planet igår.
Men det finns ju fler broar över Donau …
Vi tog oss över till Buda-sidan där vi följde turistströmmen och knallade upp till Fiskarbastionen och slottet innan hungern kom krypande och vi tog en Uber till Stora Saluhallen på tillbaka på Pest-sidan. Och vad passar bättre en småkylig dag i Ungern än en gulasch och en öl?
Nästa etappmål som Budapest är känt för, även om varken Zita eller jag kände till dem, är ruinbarerna – ruffiga utskänkningsställen där betong, graffiti och ad hoc-möblering skapar stämningen. Den mest kända är Szimpla Kert och dit gick vi. Osminkat, naket och onekligen rätt fräckt!
När skymningen kom var det dags för nästa upplevelse, en rundtur på Donau för att se staden från vattnet. Alla offentliga byggnader nere vid floden är fasadupplysta och det är en imponerande stadsbild som möter oss. Inte blir det sämre av att turen innefattar obegränsad konsumtion av ungerskt bubbel, där påpassliga servitörer ser till att glasen aldrig är tomma.
16 februari: Eftersom killarna efter båtturen ansåg att de igår inte fått riktig koll på Szimpla Kert blev det en lite senare morgon. Idag står spa på programmet. Av stadens alla bad hade vi bokat in några timmar på Széchenyi termalbad, på lagom promenadavstånd från hotellet.
Sen blev det lite slöande på hotellet och naturligtvis streetfood-käket nummer ett i Budapest – langos.
17 februari: Flanerade runt kring floden efter ännu en fantastisk frukost i väntan på hemresan. Gott väder och en föraning om den vår som snart kommer … även i Sverige
