… och farsan envisades med att föreviga sönerna, när de nu var på plats på Blåbärsstigen 6.
Ja … det blev väl mysiga syskonbilder ändå 🙂
Bröderna i trädgården
Lämna ett svar
Författararkiv: lasse
Bohuslän i juni
Lånade Lars och Bittes stuga i Strömstad och var turister i Bohuslän några dagar i slutet av juni. Bristen på andra turister och kanske framför allt norrmän var påfallande, men det betydde ju mer plats åt oss 🙂
Körde via Pilane-parken på vägen upp och det var – som alla sagt – en spännande upplevelse.
Ja, naturligtvis hann vi med en tur till Gerum, där en tokstationär svartvingad glada gick rakt in på junilistan.
Även Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn var en ny, men inte mindre angenäm, bekantskap. Såväl Maria Nordin som – förstås – Lars Lerin imponerade.
Familjefika på Solhaga i Slöinge
Alla är hemma, solen skiner och såväl latten som frallorna är serverade i Solhagas trädgård. Vad mer kan man önska?
Ölandsutflykt
I dessa Corona-tider är ”hemester” ordet för dagen och vi hänger på trenden och rullar mot Öland. Med Brukshotellet i Mörbylånga som bas bar det såväl söderut som norrut på ön under några dagar efter terminsslut.
… välbekant vy en tidig morgon vid Lundtornet. 
Byrums raukar i norr. 
… på Ölands norra udde för första gången på säkert tjugofem år
KRYSS IGEN ….
… just innan maj tog slut kom larmet. Mikael Nilsson och Mikael Molin hade hittat en möjlig,
eller utifrån bilderna mycket trolig, ORIENTPIPARE i Torslandaviken. Förstafynd för Sverige och tredje fyndet i VP. En kort fråga om Zita skulle med och tre minuter senare satt vi i bilen på väg norrut.
Och väl framme var fågeln på plats och även om soldallret suddade ut de flesta konturerna
kändes det rätt. Framåt kvällen – långt efter vi lämnat – säkrades de sista karaktärerna och kryss nummer 451 var i hamn 🙂
Rapsen blommar …
… och buskskvättor och andra tropikflyttare är här igen. En fantastisk tid …
Rosenfinkar
En art som definitivt behövde uppdateras i mitt fotoarkiv var rosenfink – denna läckert röda art med sin karakteristiska sång. Morgan berättade att han haft en sjungande, utfärgad hane i södra Falkenberg, så en vacker, men tidig morgon i slutet av maj var jag på plats.
Och efter några härliga timmar hade jag bilderna jag saknat. Helt OK!
En vår som går till historien …
… med kanske inte helt positiva konnotationer. Förutom all sjukvårdskontakt en
planerad höftledsoperation, högt blodtryck och hjärtflimmer innebar för mig …
… ledde kinesiska matvanor snart till att hela världen hamnade i karantän och CORONA och
COVID-19 var på allas läppar. För egen del ledde det till att skolmiljön ersattes av digital
distansundervisning, att min förestående höftledsoperation sköts på obestämd framtid
och, inte minst, förbättrad handhygien.
Uterummet blev min nya arbetsplats – bekvämt, men ack så trist …
Sicket skådespel
Nere vid Hallandsåsen hittades i början av det nya året den största bergfinksflock som någonsin setts i Sverige (och världen?). Zita, Lars och jag rullade dit och fick en upplevelse av mängd vi sent ska glömma. Givetvis helt omöjligt att avgöra antal, men flera miljoner individer handlade det definitivt om. Fåglarna kom för att ta nattkvist i kvällningen och det var som en timslång våg av kompakt biomassa som passerade strax över våra huvuden. Imponerande!
Sol och bad i Mirissa
Och nu hade vi gjort oss förtjänta av semester … Strandnära läge och långa promenader längs stranden …
… varvades med adrenalinstinna riksha-färder i lankesisk trafikmiljö …
… OCH, en halvdagsutflykt för att få se världens största däggdjur, BLÅVAL …
