När möjligheten öppnar sig …

Bilen rullar vidare med två resenärer, som är lite småtrötta efter senaste natten i björngömsle. Dagens tänkta slutmål var ett fjällrävsgryt i Stekenjokk, men vi får se vad det blir …
Blåstjärten livade upp och vi tuggar oss fram via vackra vägar och goda fikapauser för att framåt tidig kväll återse Klimpfjäll – 29 år senare. Bestämmer oss för att slå upp tältet och letar efter lämplig plats när BA-larmet berättar att en nordsångare just i denna stund sjunger för full hals vid västra tunnelmynningen i Abisko – 73 mil bort.
Den korta frågan från Zita – ”Åker vi direkt?” – förenklar beslutsprocessen och snart rullar vi norrut genom ett midnattssoligt Norrland.

Klockan 04:40 – drygt åtta timmar senare – stänger jag så sista tomma luckan i ”Fotografier av svenska häckfåglar”, som förmodligen första svensk 😀

Såååå kul – men det var helt klart rätt gott att krypa ner i sovsäcken i tältet när adrenalinpåslaget började lägga sig …

Fantastisk utsikt från absiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.