… är en nationalpark, främst känd för sina många elefanter, men här fanns också annat att hämta.
Blue-faced Malkoha, Grey-headed Fish Eagle, Jerdon’s Bushlark, Sri Lanka Woodshrike,
Tawny-bellied Babbler, White-bellied Fish Eagle och asiatisk elefant!
Lika vackra vyer på vägen ner från höjderna – svårt att ge riktig rättvisa på bild, men ändå …
… i dessa trakter hölls enligt traditionen Zita fängslad av Hanuman, och plötsligt dyker ett Zita-tempel upp … som gjort för en bild …
I den tidiga morgonen fortsatte resan upp mot de högsta höjderna vid Horton Plains. Också här var det naturligtvis en del endemiska målarter som hägrade. Och visst … snart trillade även de in …
Yellow-eared Bulbul, Sri Lanka Scimitar-Babbler, Crimson-backed Woodpecker och Sri Lanka Woodpigeon – fyra endemer rakt in på reselistan. Men även vyerna och lite däggdjur av diverse modeller fångade våra blickar, som utter, sambar och den endemiska Toque Macaque …
Hamnade på en trivsam inomhusmarknad i Nuwara Eliya, där det fanns fisk i alla former för den som ville ha …
Efter några timmars resa började det gå uppåt mot högländerna. Ett och annat stopp fyllde på en växande reselista och vid en myndighetsdriven restaurang, där närboende sålde vällagad och billig färdigmat, blev det lunch.
Längs vägen bredde teplantagerna ut sig över bergssidorna och snart rullade vi in i
Nuwara Eliya, dit britterna flydde värmen på låglandet under kolonialismens glansdagar.
Här ligger den lummiga Victoria Park, där två av resans målarter finns – Kashimir Flycatcher och
Pied Thrush.
Sri Lanka har 32 endemiska arter och jakten kan börja. Jag har visserligen sett rätt många
redan, men vår guide har fullt fokus …
Fördrink i uterummet …
Ja, fick man inte syn på honom denna hösten fick man nog gå till optikern. Skogens guld fanns i stora mängder lite överallt. Ändå alltid lika kul att hitta platserna där marken plötsligt lyser gul 🙂
Goda vänner bjöd på 60-årsöverraskning … dryga året för sent. Nåväl – bättre sent än aldrig och kosan ställdes för en helg till hemligt mål, som snart visade sig vara Evert Taubes hemö Vinga. Och vad kan annat bli med sådana vänner – fantastiskt trevligt sällskap och underbar
mathållning. Dessutom strålande väder, mycket smått i buskarna och en överflygande större piplärka i topp, men den där riktiga stänkaren … den dök upp på Landsort 🙁
Och en i sanning magnifik skaldjursbuffé …
Någonstans i mitten av augusti började rykten att snurra. Det skulle ha setts 100 fåglar i
Baltikum och en flock på 300 rastade i Polen. Skulle även Sverige få sin beskärda del?
Ja – så blev det och med facit i hand kan man i alla fall konstatera att det sågs fler unga
aftonfalkar i Halland i augusti månad än totalsiffran aftonfalkar i hela Sverige under ett år.
