Snart lättade vi ankar och styrde kurs mot Isla Santa Cruz och sandstranden Las Bachas beach, kanske mest känd för de fartygsrester som finns kvar på stranden allt sedan andra världskriget.
Kategoriarkiv: Resor
På Isla Baltra – 1000 kilometer ut i Stilla havet
GALAPAGOS – en resa i resan
Indigenous market …
Sista fastlandsdagen satte vi kurs mot staden Otavalo tio mil norr om Quito, där landets mest berömda marknad går av stapeln mer eller mindre varje dag. Några alpackaulltröjor och lite konst blev vårt efter sedvanligt prutande, som lämnade såväl köpare som säljare nöjda och glada.
Hittade en enkel men god lunchrestaurant, där en mättande potatissoppa med popcorn (!) och dricka gick på femton kronor … för två.
Utflykt i öster
Det blev i alla fall en liten tummetott av den planerade tvådagarstrippen till the eastern slopes. Började med ett trevligt litet privat reservat – Concierto de Aves – där vi såväl kompletterade kolibrilistan som, efter mycket slit, lyckades hänga in båda quetzalerna.
Gott att stå under tak när det öser ner, men regnet tycks koncentrera fåglarna kring matningarna ännu mer. Fortsatte efter morgontimmarna upp till Guango, bland annat med förhoppningar om att få syn på några Torrent Ducks. Och … det gick … en kort glimt av hannen, men när han dök tre sekunder senare var han som uppslukad och sågs aldrig mer.
Och vid sockerlösningen väntade bland många andra den snyggaste av dem alla – Long-tailed Sylph – på att komma med på bild …
Fortsatta omkastningar
Jordskreden sätter fortfarande käppar i hjulet för vår planering och istället för en tvådagars tur i den östra bergskedjan blev det en långresa till låglandet i väster, närmare bestämt låglandsskogen kring Rio Silanche. Svettiga promenader i våtvarm skog och en hel del myggor … men också en massa nya arter direkt in på listan 🙂
Huvudstadspuls …
På grund av stora mängder regn och därav följande fyra stora landslides, som blockerat vägen österut från Quito, blev det omkastning i schemat och vi tillbringade större delen av dagen i huvudstadens äldre delar. Men vi började på en av stans många kullar …
Det spanska inflytandet är tydligt och både magnifika och tragiska är de imponerande kyrkobyggnader som ramar in gamla staden – eftersom man helst inte ens vill veta vad de har kostat den inhemska befolkning. Men vackert är det och allra mest överlastad var väl jesuiternas Iglesia de La Compañía – en fasad helt i sten och ett inre så gott som helt i guld …
Trivsamma restauranger fanns det också gott om … här på en innegård i en äldre patriciervilla,
Molnskog … vackert namn …
… men tyvärr gör det också alla upplevelser inbäddade i ett fluffigt töcken, även när det inte regnar. Två kilometer före Amagusa – ett av världens rikaste områden vad gäller biodiversitet – körde vi bokstavligen in i en våt vägg och det höll i sig, med omväxlande regn och lika blött uppehållsväder.
… men en och annan fågel lyckades vi med samordnade krafter jaga rätt på …
Sachatamia Lodge
… var en väldigt trivsam bekantskap. Först och främst är det bästa platsen om man vill se Long-wattled Umbrellabird eftersom de gärna besöker den utfordring med nattflyn som ordnas med hjälp av en UV-lampa och ett vitt lakan. Så där sitter man i gryningen och snart finns det lika många fåglar som nattflyn på platsen …
… och efter en stunds väntan dyker huvudattraktionen upp vid frukostborden, en hona Long-wattled Umbrellabird. Tyvärr utan wattle, men ändå … oerhört fräckt!!!!
… men de serverar också fantastiskt god mat och efter morgonens sittning är det dags att bänka sig till en underbar utomhusfrukost. Så här ska man ha det när det är som sämst 😄
Kolibrier och tangaror i San Tadeo
… och vi fortsätter besöka platser som ärr optimerade för fågelfotografer. En kvinna har konverterat sin trädgård till en jättelik utfordringsstation för diverse flygfän och kameran fick återigen gå varm medan man sippade på en kopp kaffe under ett skyddande plasttak. Tangaror …
… och förstås kolibrier …