I början av mars sammanstrålade familjen i Göteborg för en helkväll på stan. Spännande
drinkar vid Götaplatsen följdes av en fantastisk trerättersmiddag på restaurang Natur.
Läckert och VÄLDIGT trivsamt 😊
Sista fastlandsdagen satte vi kurs mot staden Otavalo tio mil norr om Quito, där landets mest berömda marknad går av stapeln mer eller mindre varje dag. Några alpackaulltröjor och lite konst blev vårt efter sedvanligt prutande, som lämnade såväl köpare som säljare nöjda och glada.
Hittade en enkel men god lunchrestaurant, där en mättande potatissoppa med popcorn (!) och dricka gick på femton kronor … för två.
På grund av stora mängder regn och därav följande fyra stora landslides, som blockerat vägen österut från Quito, blev det omkastning i schemat och vi tillbringade större delen av dagen i huvudstadens äldre delar. Men vi började på en av stans många kullar …
Det spanska inflytandet är tydligt och både magnifika och tragiska är de imponerande kyrkobyggnader som ramar in gamla staden – eftersom man helst inte ens vill veta vad de har kostat den inhemska befolkning. Men vackert är det och allra mest överlastad var väl jesuiternas Iglesia de La Compañía – en fasad helt i sten och ett inre så gott som helt i guld …
Trivsamma restauranger fanns det också gott om … här på en innegård i en äldre patriciervilla,
… och bjuder sina föräldrar på en härlig kväll i Göteborg, som avbrott från julmaten. Det blev
restaurangen Tavolo som erbjöd såväl väldigt god mat som en inspirerande miljö.
Tack för det grabbar ❤️❤️❤️
En väldigt emotsedd tradition i början av september är skådarnas tomt-SM, vilken som sig bör avlöpte i Anders Kornestedts trädgård i Smedsgård. Lite trögt i västlig vind, men arterna tickade in och vi plockade under dagen in 117 arter – något som inte är möjligt på särskilt många
platser i världen vad vi gissar – vilket innebar vinst för åttonde gången. Men det handlar ju inte bara om fåglarna utan halva nöjet är ju ett gott häng och toppklassig mat …
denna gången lunch på suverän hemmagjord pizza 🙂
Gott väder och vadartid brukar vara ett vinnande koncept för en Ölandsresa – sagt och gjort. Några goa campingdagar med tidiga morgnar, långa promenader och en och annan fågel … men också lite konst på VIDA och flera goa fikastopp 🙂
Killarna är hemma och i covidtider blir det minsta möjliga formatet, vilket är nog så trevligt även det.
Alla är hemma, solen skiner och såväl latten som frallorna är serverade i Solhagas trädgård. Vad mer kan man önska?
… vilket enligt traditionen innebär att familjen bjuder på hemlagad middag. Så även denna gång och det blev en helt magisk tillställning, med inledande Margeritas, läckra grillade jalapeñoburgare ackompanjerade av en ännu bättre potatis- och jordgubbssallad och sen en avslutande helt magisk chokladkaka … ja, vad säger man …
