Ringtrast rastar i mindre antal på Västkusten på sin väg till häckplatserna i fjällen, men är en läcker art man varje vår bemödar sig lite extra för att få se – och i bästa fall fotografera. Som trastar i allmänhet är de oftast nervösa och lättskrämda och tar till vingarna innan man kommit nära, dvs. en utmaning för en fotograf. En tur till Gubbanäsan innan jobbet en solig måndagsmorgon och lite trixande gav i alla fall bättre bilder än vad jag hade tidigare … innan batteriet tog slut.
Orrmorgon …
… på Skövde skjutfält. Så fick jag då äntligen möjlighet att uppleva ett riktigt orrspel. Tillbringade natten frysande i lånat gömsle, men det var det värt när tupparna hördes mindre än fem meter från min sovsäck innan första gryningsljuset. Snart kunde jag räkna ihop åtminstone 19 tuppar kring gömslet … när två andra fotografer helt ogenerat stövlar fram och skrämmer hela flocken. Helvete 🙁
Nåväl, nån timme senare återkom flocken och bjöd på förstklassig underhållning. Med tiden steg solen över trädtopparna och drev rimfrosten, som under natten målat skjutfältet i vitt, på flykten. Och redan vid halv nio var föreställningen över … för den här gången … det blir nog fler besök!
Även en grå trut kan vara vacker
En möjlighet med bitter eftersmak
I Glommens hamn rastar sedan några dagar en gammal hanne svärta (Melanitta fusca), en art man annars på västkusten mest ser på sträck och då ofta på relativt långa avstånd.
Nu är det lättare att komma nära och det har också blivit en och annan bild på denna läckra fågel.
Tyvärr tappar bilderna lite i skönhet då man vet att ena vingen är bruten och att svärthannen förmodligen inom en snar framtid kommer att sluta sina dagar i hamnbassängen oavsett hur mycket den försöker att putsa sig frisk. Men en fantastiskt vacker fågel är det!
Våren väller in … i etapper
… såååå efterlängtad och som alltid tror man att den är här för att stanna när solen värmer frusna nordbor och temperaturen klättrar över tolvgradersstrecket … men i nästa stund är vi åter kring nollan, snön hänger i luften och talgoxar och koltrastar återgår till ”no song mode”. Torsdagseftermiddagen bjöd i alla fall på underbart vårväder och en promenad ute på Getterön bjöd på lite spelflygande vipor, men inte mycket annat … tills marken i Bengtssons häck plötsligt kryllade av nyanlända och febrilt födosökande kungsfåglar. Fräckt!
Våren är här!
När nordostliga vindar – som så ofta på våren – håller tillbaka ejdersträcket längs kusten kan man alltid ta en tur in i skogslandet och låta trummande spettar, sjungande dubbeltrastar och kanske någon spelande sparvuggla förgylla morgonen. Och visst – efter lite väntan och lagom till att solen bröt igenom molnen var den där …
Sparvugglan – som ett litet skogstroll i grantoppen – är Sveriges minsta uggla. men en riktig tuffing som framför allt lever på smågnagare och fåglar – ibland lika stora som den själv.
Dubai en vecka i februari
En vecka i Dubai gav förutom värme, öken och skön familjesemester lite kul arter och inte minst bilder. Landet kryllar inte direkt av skådare, vilket gör att chansen att hitta något spännande är stor. Första morgonen åkte vi till en farm i utkanten av stan – Dubai Pivot fields – för att titta på de sumpvipor som gjort lokalen känd bland fågelskådare, när två stäppvipor – en släkting till vår tofsvipa, som drastiskt minskat i antal de senaste decennierna och därför idag är listad som Critically Endangered av BirdLife – plötsligt kliver in i kikarfältet. Kul!
Sumpvipa (Vanellus leucurus) Sumpvipa (Vanellus leucurus)
Stäppvipa (Vanellus gregarius) Sumpvipa (Vanellus leucurus)
En gång utrotad …
Den arabiska oryxen utrotades i det vilda någon gång i början av 1970-talet, men tack vare djur i fångenskap har man lyckats bygga upp en tillräcklig stam för att återintroducera arten på platser där den tidigare fanns, som exempelvis i öknen Bab al-Shams i Förenade Arabemiraten. Vi hade turen att få se två djur i Saih al-Salam Desert Reserve en tidig morgon.
Öken ….
Dubai – mitt i storstaden
Ja, när det är nollgradigt och vintergrått hemma är det inte fel att packa upp badbyxorna och sommarkläderna igen. Men själva staden är rätt märklig, helt utkastad i öknen och byggkranar som överallt slåss med skyskraporna om att dominera skylinen. Överdådig rikedom och mycket fasad och yta. Men varmt och skönt!