I väntan på hemresa fick vi en avslutande dag till att strosa runt i huvudstaden, köpa souvenirer och komplettera fotomappen. Och med bilden av ett slitet och fattigt land där femtio års blockad satt sina spår, men befolkat av positiva människor och med en härlig atmosfär avslutar vi jullovet.
… i ett All inclusive-komplex invaderat av kanadensare var välkommet, även om vädret inte
riktigt var på vår sida. En hel del moln, lite regn och en frisk bris gjorde att vi inte ens testade poolerna, men … det fanns ju fåglar i krokarna …
… även om den tropiska orkanen Irma hade lämnat sina tydliga spår. De flesta träd som
fortfarande stod upp var i stort sett avlövade, mycket av mangroven var utraderad, överallt
kryllade det av skräp som vattnet fört med sig och många av öns byggnader var i desperat
behov av renovering. Dessutom hade många större fåglar, exv. flamingos, blåst sönder och även av tättingar märktes att de var fåtaliga.
… det är ändå landsbygden som är Kuba. Här rullar livet på i ett tempo som inte verkar vara högre än det alltid varit och mycket av arbetet sker fortfarande manuellt. Men så avsätter också Kuba, alla gamla amerikanare till trots, det minsta ekologiska fotavtrycket för något land i världen.
… bjöd på många mojitos och ännu fler turister, men hade en skön atmosfär och ett av de
fräckaste boendena på resan – ett casa particular från 1790, beläget alldeles i centrum.
… ett mytomspunnet namn. Här blev det mest sol och bad vid Grisbukten och så förstås en och annan fågelupplevelse, bl.a. mötet med världens minsta fågel. Hannen av bikolibri är fem
centimeter mellan sjärt- och näbbspets och väger mindre än två gram (!!),
dvs. 2/5 av ett vanligt A4-papper 🙂
… var målet när vi plockat ut hyrbilen, som gått 11 mil innan vi fick den. Och med hjälp av maps.me-appen var det inga problem att hitta. Såväl Soroa som Viñales var trevliga
bekantskaper, med grottan Che Guevara gömde sig i under invasionen i Grisbukten och
fräck natur … OCH kanske inte minst Cuban Tody, som sannerligen gör skäl för sitt latinska namn Todus multicolor.
… förrän Zita och jag satt på KLM:s flyg till Havanna och Kuba för tretton dagars semester.
Spännande!
… och snart blev det en ny Passat och Zita och jag drog till Skåne och Karlaby Kro, där barnen bjöd på en härlig övernattning och fantastisk middag 🙂
… heter platsen dit många välbeställda Tokyo-bor flyr när sommarhettan blir alltför pressande. Här tillbringade vi de sista dagarna innan flyget tog oss hem till Sverige igen. En trivsam utflykt på vindlande serpentinvägar till Mount Shirane vid Nagano, en gnistrande vulkansjö, vackra vyer, ett oväntat möte med japanska makaker och – inte minst – de två fältsparvsendemerna Yellow Bunting och Grey Bunting (som jag av ren slump hittade längs vägen upp).
… så tycker invånarna i den forna huvudstaden enligt en av guiderna. Nåväl – en väldigt trevlig stad, när man väl fått bilen parkerad inne i gränderna och kunde koncentrerat sig på
attraktionerna. Guldpaviljongen, kejserliga trädgårdarna, silverpaviljongen … men också
bambuskogar, buddhistiska tempel, underbara miljöer och kaiten sushi (mat enligt
rullbandsprincipen).
En stad att drömma sig tillbaka till 😊
