Raritetsflödet fortsätter …

Alpjärnsparv är en art som gäckat mig under många år, trots upprepade försök bland annat vid Stenshuvud. Och nu dyker det upp en till synes stationär på Hoburgen. Föreslår en minisemester för Zita, som gladeligen hänger på. Sagt och gjort – snart sitter vi på färjan till Visby …

… och efter några timmars sömn i bilen börjar letandet. Ingen alpjärnsparv vill visa sig vid branten där den setts igår och timmarna går. Så småningom börjar folk ge upp och ge sig därifrån. Det känns inte helt bra, men Zita och jag bestämmer att gå en sväng runt klippan.

Och nere i branten på västsidan meddelar en exalterad Mikael Nilsson att han just haft en bra kandidat och sekunderna efter flyger fågeln upp och sätter sig en kort stund helt öppet – kryss nummer 450 på Sverigelistan!!!! Folk strömmar till och snart hittas den åter på Andraburg i norr, där den kan studeras under säkert en halvtimme av en skara lyckliga skådare. Och med tiden blir det lite bilder också.

Mission complete – och med ett stålande sommarväder blev det några timmars siesta på Tofta strand och senare en öl och god middag i ett pittoreskt Visby.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *