Ja, den hade ju suttit där i över en månad när Morgan, Stefan, Angie och tog oss till Silverfallet vid sjön Lången för att skaffa ett februarikryss och uppdatera bilderna på arten. Och, som sagt … det är något visst med ugglor! Till synes helt obekymrad över horderna av skådare och fotografer rörde den sig runt kring en och samma äng större delen av tiden och bjöd på många fotomöjligheter.
Det är ju synd att ändra ett vinnande koncept, så Zita och jag avslutade jullovet med en sväng ner till vårt sydligaste landskap. Även om det inte är långt söderut hittar men långt fler övervintrare där än hemomkring, så det blev bland mycket annat såväl januarikryss på skärfläcka som årskryss på såväl rödhuvad dykand som mandarinand.
Lite försiktigt publiceras en bild i facebookgruppen ”Fåglar inpå knuten” där någon undrar vad det är för fågel på bilden, som tagits strax innan på Vargön vid Vänersborg – och momentant går hela skådar-Sverige i spinn eftersom bilden tydligt och klart visar en gammal hanne rubinnäktergraal – ja, den digniteten är det 🙂 Tyvärr kom larmet alltför sent på måndagskvällen för att jag skulle hinna dit innan mörkret och inte blev det bättre av att såväl tisdagen som onsdagen var fyllda av utvecklingssamtal och därmed helt blockerade 🥵😰 Larmen duggade tätt och såväl artportalen som diverse hemsidor fylldes snart av framefillers på denna önskeart. Alla var där och jag gick vankande av och an i Varberg, men på torsdagen äntligen satt jag i bilen och kunde snart även jag sälla mig i kön av lyckliga 😁😁😁. Och med tiden kom också Zita dit och det blev ju så småningom också fantastiskt fina bilder på denna juvel … Detta blev också den sista arten på årslistan 2021, vilken innebar nytt rekord – 318 arter … respekt!
I svallvågorna av covid blev det digitala historieföreläsningar, vilka jag passade på att lyssna på i bilen samtidigt som jag kryssade runt i Västergötland i jakt på diverse årskryss. Och det blev en lyckad utflykt med såväl ringand i Hullsjön, lappuggla på Hunneberg och ett gäng tallbitar på Mösseberg – plus en del fortbildande historieföreläsningar 🙂
… som när en ung pilgrimsfalk sveper förbi i strandkanten utanför Glommens sten en tidig morgon i slutet av oktober. Då är det svårt att inte beröras av fulländningen i såväl rörelse som utseende. Men också spänningen när en tung lom dyker upp i tubfältet i vågdalarna långt i norr och man så småningom plockar in alla detaljer för en gammal svartnäbbad islom i vinterdräkt. Fågelskådning är emellanåt fantastiskt 🙂
Efter några dagars blåsande lade sig vinden lagom till helgen, vilket innebar att Zita och jag rullade ner till Båstad för en härlig långpromenad längs kusten och förhoppningar att en del inblåsta fåglar dröjde sig kvar. Mycket riktigt – och bland dem några guldkorn som en lunnefågel och en samarbetsvillig ung tärnmås.
Det blev en skön långhelg med fåglar, mat och långa promenader i goda vänners lag i början av oktober. Basen var Tobbe och Kajsas stuga i Slagerstad och det blev som vanligt en härlig blandning av vingband, rödhalsade gäss, stäpphökar och allt det där Öland på hösten erbjuder, utan någon riktig stänkare.
En väldigt emotsedd tradition i början av september är skådarnas tomt-SM, vilken som sig bör avlöpte i Anders Kornestedts trädgård i Smedsgård. Lite trögt i västlig vind, men arterna tickade in och vi plockade under dagen in 117 arter – något som inte är möjligt på särskilt många platser i världen vad vi gissar – vilket innebar vinst för åttonde gången. Men det handlar ju inte bara om fåglarna utan halva nöjet är ju ett gott häng och toppklassig mat … denna gången lunch på suverän hemmagjord pizza 🙂
… ja, så var det dags att vittja skogens guld OCH det var ju inbringande även denna gång 🙂
Plötsligt gick larmet om en alkekung i Vassbäck i Åsa. Några suddiga mobilbilder visade en fågel i sommardräkt, som simmade runt bland badande och fritidsbåtar i den sommarvarma småbåtshamnen. Som jag aldrig sett någon alkekung i sommardräkt och det dessutom var augustikryss hann jag knappt komma hem från Öland innan jag var på väg. Och visst var han på plats – dessutom stillsam och sällskaplig, vilket gav ypperliga fotomöjligheter. Kul!
