Trots utlovat dåligt väder var det svårt att hålla sig från ön under helgen vecka 41, när kranen för sibiriska järnsparvar öppnades och drog med sig azurmes, östliga rödstjärtar och dvärgsparvar bland mycket annat. Och mer kommer nog när helgen är över …
Vi får väl se vad det innebär, men väderprognoserna talar om MYCKET goda förutsättningar för östliga rariteter i Sverige. Och det börjar i alla fall bra med gott om tajgasångare i skiftet september – oktober.
Taigasångare (Phylloscopus inornatus) på Getterön
… och en större piplärka (Richard’s Pipit) vid Rosendal
… och det ser jag gärna under tidiga morgnar vid Morups tånge. Tyvärr sätter väder och vindar som i år ofta käppar i hjulet, men istället är det nya dagsrekord på dvärgmåsar och stora mängder tärnor som passerar i fina flockar på väg i ilfart mot häckningsområdena i Arktis.
Och så en skedstork.
… dagar är mer förtrollande än andra. Zita och jag åkte in till uggle- och orrmarkerna i Hallands inland i första gryningsljuset, medan dimslöjorna dansade i rimfrostiga hagar. Magiskt!!!
… men förutom lite trädgårdsarbete och rättning hinner man VARA UTOMHUS. Första större sträckdagen för ejdrar på påskafton och en brandkronad kungsfågel i Magnus Jäderblads trädgård. Men begynnande skymning, hällande regn och ett kvicksilver till fågel gjorde det svårt för fotograferna 🙂
Kategorin Aldrig sett förut. Kom över ett begagnat gömsle för en billig penning, men det skulle hämtas i Malmö, så när helgen kom åkte Zita och jag omvägen via Kristianstad där en familj uttrar visat upp sig de senaste veckorna. Och – visst, utterhannen spred skräck bland småfisken under tiotalet minuter i bassängen precis nedanför Naturum till min och ett femtontal andra fotografers stora förtjusning.
Utterhannen kommer simmande … … innan han slukar fyra fiskar på mindre än tio minuter …
Två år efter förra resan till Thailand var Morgan, Pontus, Tobbe och jag tillbaka – nu förstärkta av Kajsa och Hulten – och återigen med Nang som guide. Tio dagar i norr bland berg, risfält och en Gyllene Triangel gav förutom en direktimporterad influensa bortåt 300 fågelarter och en hel del bilder …
En spontan lunch mitt på vägen i Doi Lang
Blue-fronted Redstart i Doi Inthanon
Firethroat – förstafynd för Thailand (för tredje året i rad)
Giant Nuthatch – en av resans målarter
En av de vackrare flugsnapparna
Resultatlös jakt på Jerdon’s Bushchat vid Tha Ton Fields
Mrs Hume’s Pheasant på Doi Lang
Vilken färg … rubinnäktergal
… och som ALLA andra masade jag mig upp strax efter fyra för att se blodmånen, ett uttryck som används för att beteckna månens utseende då jorden befinner sig mellan månen och solen, dvs. en total månförmörkelse där det röda ljuset från solen filtreras genom jordatmosfären och får månen att rodna. Ja, så här såg det ut!
Zita och jag packade tältet och åkte på minisemester några dagar. Det blev konst på VIDA – inte minst Markus Åkesson var spännande, fika på Carlas Café, strandhäng på Näsbybadet … och så naturligtvis lite fåglar. Vädret var uppenbarligen optimalt för sträckande vadare, med sol och friska vindar, och hela Öland fullständigt kokade av adulta snäppor och spovar i vackra dräkter.
Tereksnäppa i Gräsgårds hamn Törnskatefamilj i Ottenby lund
Spovsnäppa Myrspov
Väl uppe fick jag drygt ett dygn innan himlen öppnade sig, men det var tillräckligt för att plocka in de viktigaste arterna – dubbelbeckasinspel på Flatruet, fjällripa på Gaske Mieskentjakke och lavskrikor vid Fulufjällets Naturum. Sen blev det Öland och häckande biätare 🙂
